En språkintresserade kock kan finna nöje i att läsa styckningsscheman på olika språk. Särskilt intressant är det att identifiera ovanliga detaljer som inte används så ofta. Matlagning är en universell sysselsättning. En ko är en ko och en gris är en gris oavsett var du befinner dig. Precis som barn från hela världen kan identifiera sig med Astrid Lindgrens berättelser från Lönneberga, kan våra smaklökar och hjärnor stimuleras av att möta smaker och ord från fjärran länder.
Dansa samba med mig
De flesta känner nog till nötkött som högrev, ryggbiff och entrecôte, men på senare år har styckdetaljer som rostlock, njurtapp och flankstek allt oftare hamnat på tallriken. Rostlocket sitter långt bak på ytterlåret och är en triangulär köttbit med ett kraftigt fettlager. Tillagningen kan ske i ugn på hög värme, men det är en fördel om du först ger fettlagret en rejäl stekyta i en panna. Köttbiten kallas pichanha i Brasilien och kan med fördel grillas.
Eftersom vi importerar mycket kött kan det stå culotte eller rumpsteak på förpackningen när du letar i frysdisken på ICA. I Brasilien serverar man gärna rätten med chimichurri, en kall sås som består av korianderblad, vitlök, chiliflakes, paprika, olja och citron.
Hållbar matlagning med stil
Det är många som blir konfunderade när man föreslår att de ska använda fjäderbladsbog eller spetsbringa i sin matlagning. Många har den felaktiga uppfattningen att dessa delar av nötdjuret inte går att använda till någonting. Dessa styckningsdetaljer används över hela världen så det är bara en fråga om att lära sig hur de ska tillagas.
I bondesamhället användes varje del av slaktdjuret. Men nu har intresset att tillvarata alla delar av djuret, från nos till svans kommit tillbaka. Sparsamhet är en dygd, och varför skulle delikata styckdetaljer gå till spillo bara för att vi inte har kunskapen som behövs för att tillaga dem?